Sverigeförhandlingen

Vanliga frågor och svar om höghastighetsjärnvägen

Går det snabbare och är det billigare att bygga Ostlänken för 250 km/h? Har hastigheten någon betydelse?  Bör inte pengarna istället läggas på det befintliga järnvägssystemet?

Sverigeförhandlingen publicerade häromdagen svar på några av de vanligaste frågorna om höghastighetsjärnvägen. Nyfiken och vill veta mer? Du hittar frågor och svar här. 

Satsningen på Ostlänken fortsätter

SnabbtågNyligen presenterades statens budgetproposition. Budgeten gav fortsatt positiva besked för Norrköping gällande Ostlänken.  Regeringen skriver att nya stambanor skulle stärka järnvägens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för arbetspendling. Ostlänken nämns i budgeten och finansieringen och planeringen med den dubbelspåriga järnvägen mellan Linköping och Järna fortsätter som planerat.

– Vi ser att staten fortsatt prioriterar arbetet med Ostlänken. Det gör att vi känner oss trygga och att vi tillsammans med Trafikverket kan jobba vidare i oförändrad takt, med ambitionen om att börja bygga år 2017. säger Ulf Arumskog, utvecklingschef och samordnare för kommunens arbete med Ostlänken. Järnvägen beräknas vara klar år 2028.

Stjernkvist svarar på DN-inlägg om höghastighetståg

Idag publicerade Lars Stjernkvist ett inlägg på sin blogg med anledning av Dagens Nyheters rapportering om motstånd mot de planerade snabbtågen. I bloggen skriver Stjernkvist att beskedet från regeringen är tydligt, “nya spår mellan Södertälje och Linköping finns med i statens budget och byggstarten planeras till 2017.”

Här kan du läsa hela Lars Stjerkvists blogginlägg och rapporteringen i Dagens Nyheter kan du läsa här.

Stort intresse för Ostlänken i Almedalen

imageDet har varit ett stort intresse för Ostänken i Almedalen med två fullsatta seminarier med Norrköpings kommun på måndagen. Även tisdagen fortsatte i Ostlänkens spår med Sverigeförhandlingens fullsatta seminarie om nyttan med höghastighetsjärnväg.

Sverigeförhandlingen tryckte på vikten av att hålla tempot uppe för att stärka infrastruktur, bostadsbyggande och näringsliv.  Beskedet från Sverigeförhandlingen var tydligt, de rekommenderar att höghastighetsbanan mellan Jönköping-Järna byggs och att byggstart sker i Norrköping 2017.

Nytt nyhetsbrev från Trafikverket

Nyhetsbrev Trafikverket_Sida_1Idag har Trafikverket släppt sitt senaste nyhetsbrev. Sedan senaste brevet har en hel del spännande skett. Norrköping har bland annat  gjort en överenskommelse med Sverigeförhandlingen, Trafikverket har gjort en uppdaterad kostnadsanalys för höghastighetsjärnväg och sist, men inte minst, så har det varit samråd i Åby, Kimstad och Krokek. För att läsa om allt spännande som hänt om allt det som kommer framöver se Trafikverkets nyhetsbrev.

Svar på de vanligaste frågorna om Ostlänken

Många kontaktar oss på kommunen med frågor om Ostlänken. Det figurerar många olika siffror och argument och det kan därför vara svårt att veta vad som gäller.  Här har vi därför sammanställt några av de vanligaste frågorna (och svaren) som vi får angående Ostlänken.

 

Beslutet om Ostlänken är väl inte klubbat i riksdagen? När blir det klubbat och är vi säkra på att det blir klubbat? Hur vet vi att dragningen av spåren blir verklighet?

Ostlänken är beslutad av regering och riksdag genom att den ingår i nationella infrastrukturplanen och är där finansierad med 20 miljarder kr. Därmed driver Trafikverket projekt Ostlänken med järnvägsplaneplanering, upphandling mm. Infrastrukturplanen uppdateras och nytt beslut om återstående finansiering kommer senast 2018. Det finns inget som tyder på att regering eller riksdag har ändrat sig, tvärt om. Beskedet är att Ostlänken står på egna ben och är inte beroende av beslut om utbyggnad av höghastighetsjärnväg i södra Sverige.

 

Det pratas om fler arbetstillfällen och tillväxt. Vad är det som säger att det kommer att bli så?

Med bättre kommunikationer kommer fler människor att bo inom pendlingsavstånd från företagen i vår region. Det innebär att det blir lättare för arbetsgivarna att hitta rätt kompetens. Med bättre matchning av behov och kompetens kommer företagen att bli konkurrenskraftigare och bidra till tillväxten. Därmed säkras arbetstillfällen och möjligheten att växa, vilket betyder fler jobb. Dessutom ökar pendlingsradien för Norrköpingsborna och fler orter kommer att hamna inom ett bekvämt pendlingsavstånd.

 

Motsvarar nyttan den stora investeringen?

Kommunerna inom Ostlänken ser stora nyttor med bättre järnvägskapacitet i södra Sverige. Framförallt är det förbättrade möjligheter till pendling inom och mellan Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län som är viktigt. Men även bättre kommunikationer med Jönköping, Göteborg och Skåne är viktigt för kommunernas tillväxt och utveckling. Med fler spår kommer det även vara möjligt att flytta över godstransporter till järnväg. Det är bra för miljön och ger även Norrköping ett ännu mer strategiskt läge ur logistisk synpunkt. När tåg flyttas över från det gamla spåret till det nya minskar trycket på det gamla spåret. Det kan då bli aktuellt med fler stationer längs med spåren. Om fler människor får en pendlingsstation inom gångavstånd är det troligt att ännu fler väljer tåget framför bilen, något som både är bra för individen och miljön.

Med fler avgångar, snabbare kommunikationer och bättre punktlighet kommer det att bli betydligt enklare att pendla i regionen. Smidigare och bättre pendlingsmöjligheter är något som alla tjänar på. För näringslivet handlar det om bättre möjligheter att hitta rätt kompetens och för individen handlar det om att en större arbetsmarknad blir tillgänglig inom ett bekvämt pendlingsavstånd.

Vid stora strukturförändrande investeringar uppstår alltid stora effekter som inte kan prissättas. När man beräknar nyttor tittar man ofta på fastigheters värdeökning. Enbart för de bostäder som kommer byggas i Norrköping bedöms nyttan uppgå till ca 100 miljoner kr. Till det kommer övriga ovan beskrivna näringslivsnyttor som är svåra att beräkna. Kommunerna är helt övertygad om att dessa nyttor är tillräckligt stora för att motivera höghastighetsjärnvägen.

Det finns många exempel på en positiv utveckling i orter som får bättre kommunikationer. Eskilstuna och Strängnäs har utvecklats kraftigt sedan Svealandsbanans öppnande och Strängnäs är nu en del av den integrerade Stockholmsregionen.

Utvecklingen kommer inte bara påverka de centrala delarna av staden. Tack vare ökad kapacitet i järnvägsnätet kan orter längs nuvarande stambana få bättre kommunikationer och attraktivare för kanske framförallt boende. Kommunen och regionen kommer dessutom utveckla övrig kollektivtrafik så att utvecklingen även gynnar andra orter såsom Söderköping, Finspång, Oxelösund med flera.

Kommunerna är nu inne i en stark utveckling och tillväxt. Troligen delvis driven av förväntade effekter av höghastighetsjärnväg och Ostlänken. För att den ska fortsätta krävs bättre kommunikationer, annars riskerar kommuner, regionen och landet tappa i konkurrenskraft.

 

Är det inte statens ansvar att finansiera infrastruktursatsningar?

Staten kommer stå för den allra största delen av investeringen. Om vi antar att Ostlänken kostar 40 miljarder kronor så medfinansierar kommunerna med 0,5 miljarder kronor. Av dessa 0,5 miljarder så betalar Norrköping kommun 173 miljoner. Norrköping och de andra orterna längs med sträckan kommer dock att ha stor nytta av att Ostlänken byggs så en viss kommunal medfinansiering kan ändå motiveras.

 

Borde inte Norrköpings kommuns skattepengar gå till kommunens verksamhet t.ex. skolor och vård? De som får nytta av Ostlänken är bara människor som redan har pengar, borde inte pengarna istället satsas på välfärden där den behövs som mest?

Genom att göra det snabbare och smidigare att förflytta människor och gods på våra spår så stärks näringslivet i vår region. Stärkt näringsliv ger ökade skatteintäkter vilket kan gå till satsningar på välfärden. Med bättre kommunikationer ökar förutsättningar för människor att försörja sig själva och därmed minskar de offentligas kostnader.

 

Det blir för dyrt att bygga Ostlänken, projektet borde läggas ner direkt! Lägg pengarna på att rusta upp de befintliga spåren istället!

Problemen som vi har idag beror till största delen på att det är för trångt på spåren..  Att rusta upp de befintliga järnvägsspåren löser inte kapacitetsproblemen. Ostlänken behövs oavsett om vi bygger ny höghastighetsjärnväg eller inte. Nuvarande järnväg behöver förbättras och staten gör stora satsningar på befintligt nät. Det kommer förbättra punktligheten men det löser inte kapacitetsbristen. Därför behövs nya spår.

 

Tågen behöver ju inte gå så fort. Sänk kravet på hastighet så blir anläggningen mycket billigare!

För Norrköpings utveckling är det viktigast att få mer kapacitet på spåren, inte högre hastighet. Genom att få mer plats på spåren kan tågen bli mer punktliga och vi slipper många av dagens förseningar. Genom att flytta över en del av trafiken till den nya banan har vi mer plats för de regionala pendlingstågen och vi kommer även ha mer plats till att köra godståg.

Restiderna skiljer inte så mycket mellan till exempel Norrköping och Stockholm om anläggningen skulle dimensioneras för till exempel 250 km/h istället för 320 km/h. Det handlar om ca 5 minuter för direkttåg. De effekter som vi eftersträvar uppstår till allra största delen i alla fall så för Norrköpings del är fler spår den viktigaste frågan

Hur mycket en sänkning av maxhastigheten påverkar byggkostnaden är en fråga som just nu diskuteras och Trafikverket kommer att presentera en utredning kring detta i slutet på maj 2016.

 

Hur ska Norrköpings kommun få fram så mycket pengar? Kommer man att höja skatten eller spara in på annat, till exempel skolan eller andra kommunala investeringar som gator eller nya parker?

Norrköping kommun avsätter redan i dag pengar och har en plan för att fortsätta, för att finansiera de stora infrastruktursatsningar som behöver göras för ett växande Norrköping. Där ingår eventuella kostnader för medfinansiering. Den investering som kommunen gör genom förskottering och medfinansiering motsvarar 10-15 miljoner kronor/år.

Norrköping och övriga kommuner är överens med Sverigeförhandlingen om Ostlänken

600x400Norrköpings kommun har tillsammans med övriga kommuner längs sträckan Södertälje-Linköping gjort en principöverenskommelse med Sverigeförhandlingen gällande förskottering, medfinansiering, bostadsåtagande och stationslägen. Beskedet är positivt för det fortsatta arbetet med Ostlänken och tidplanen med byggstart 2017 ligger fast.

Ostlänken ger stora mervärden till Norrköping, som redan i dag växer med 1 500 invånare per år och är en del av Stockholms arbetsmarknadsregion. Ostlänken bidrar till kapacitetshöjning och en förbättrad kollektivtrafik, inte bara till Stockholm utan även inom den egna regionen. Den gamla stambanan kommer att finnas kvar även efter att de nya spåren tagits i bruk, vilket är positivt för pendeltrafiken då den kan köras på de äldre spåren och öka punktligheten avsevärt.

Därtill gynnar Ostlänken Norrköping som logistiskt centrum. Den kommer att stärka Norrköping ytterligare som ort att bo och arbeta i samt besöka. Satsningen innebär ett ökat bostadsbyggande och att tusentals nya jobb skapas.

– Jag är mycket glad över att alla kommuner är överens med Sverigeförhandlingen om förskottering, medfinansiering, bostadsåtagande och stationslägen. För Norrköpings del har vi planerat för det här länge och de kommande investeringarna finns med i långtidsbudgeten. Det innebär byggstart i Norrköping 2017, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi ser redan nu tillväxteffekter av Ostlänken gällande såväl befolkning som näringsliv. Fram till år 2035 är planen att det ska byggas 15 300 bostäder i Norrköping och sammanlagt 55 000 längs hela sträckan, säger Lars Ahlm (M), oppositionsråd och ledamot i styrgruppen för Ostlänken.

Sverigeförhandlingen och kommunerna arbetar nu vidare med de frågor som återstår innan avtal kan tecknas. Det handlar om slutliga avtalsformuleringar om framför allt avsnitten om beskrivning av kapacitet och tillträde för regional trafik på den nya banan samt preciseringar av statens leverans i form av järnvägsanläggningens grundutförande. Sverigeförhandlingen och kommunerna ser inte att det arbetet hindrar den principiella överenskommelsen.

– Intresset för Norrköping är mycket starkt, alla bidrar verkligen och arbetar för högtryck med planer för bostäder och etableringar. Det känns bra att vi kan hålla tidplanen, säger Åsa Byman Falck, kommundirektör.

Visa fler