Nyheter

Utvecklingen av Inre hamnen fortsätter

Igår fattade stadsplaneringsnämnden beslut om att påbörja arbetet med en ny detaljplan för den andra etappen av Inre hamnen. Samtidigt godkändes detaljplanen för den första etappen som kommunfullmäktige ska besluta om senare i vår. Det betyder att ett viktigt steg har tagits mot att skapa en ny innerstadsdel med omkring 3000 nya bostäder i Norrköping.

Arbetet med den första den första etappen av Inre hamnen, med omkring 1 000 nya bostäder vid Motala ström har pågått under flera år. Nu är detaljplanen klar och godkänd av stadsplaneringsnämnden. Innan bygget kan starta ska kommunfullmäktige också fatta beslut, vilket planeras i juni 2018. Antas planen och vinner laga kraft kan arbetet med att bygga gator, kajer och andra allmänna platser komma igång under hösten/vintern 2018.

Nu börjar arbetet med etapp 2

I och med att detaljplanen för den första etappen är klar, påbörjas arbetet med den andra etappen, närmast Norra Promenaden.

– Det blir en naturlig fortsättning på arbetet med att skapa en ny innerstadsdel i attraktivt läge när staden, vattnet och resecentrum, säger Linda Gårlin, planarkitekt.

– Vi räknar med att planarbetet för den andra etappen ska gå snabbare då vi redan har gjort flera utredningar som omfattar hela området och kan ta med oss idéer och erfarenheter från den första etappen, fortsätter Linda Gårlin.

Ungefär hälften av marken i den andra etappen ägs av kommunen. Den marken kommer i stor utsträckning att tilldelas privata aktörer som kan utveckla nya bostäder, kontor eller andra verksamheter i Inre hamnen. Inom etapp 2 ska det även göras plats för flera av de funktioner som behövs för stadsdelen så som förskolor. Här planeras också för en aktivitetspark – ett grönt stråk som sträcker sig mellan den framtida stadsparken i Johannisborg och den nya parken med kanaler och publika bad i den första etappen.

2018-04-18T11:31:18+00:00 2018-04-18|Inre hamnen|1 kommentar

Norrköping välkomnar beskedet från regeringen om höghastighetståg

I dag kom beskedet att regeringspartierna är överens om hur man vill gå vidare med höghastighetstågen. Senast 2045 ska nya stambanor vara klara och nu bjuds allianspartierna och Vänsterpartiet in till samtal för att förverkliga planerna på snabbtåg.

Dagen efter att regeringen presenterat sin vårbudget kommer beskedet att Socialdemokraterna och Miljöpartiet nått en kompromiss gällande höghastighetståg. Bedömningen är att nya stambanor kan stå klara år 2045, vilket är en senareläggning av Sverigeförhandlingens förslag. Dessutom har regeringspartierna kommit överens om ett tak för kostnaderna.
Då regeringen eftersträvar en bred majoritet i riksdagen har inbjudan till samtal om planerna gått ut till allianspartierna och Vänsterpartiet.

– Vi välkomnar beskedet om att man fortsätter att bygga ut hela vägen. Det har ju redan påbörjats i Norrköping i och med Kardonbanan och vi ser fram emot fortsättningen på projektet. För att kunna genomföra de här stora investeringarna i infrastrukturen är det viktigt framåt att tänka på kompetensförsörjningen, säger Lars Stjernkvist (S), ordförande i kommunstyrelsen.

– Med tanke på komplexiteten kring höghastighetståg känns tidshorisonten bra. Det tar tid att medvetandegöra och få till den praktiska planeringen för arbetstillfällen som krävs för projektets framgång. För Norrköping är regeringens besked och inbjudan betydelsefulla då vi nu tillsammans kan se möjligheterna och arbeta för en hållbar lösning, säger Ingrid Cassel (M), ledamot i styrgruppen för Ostlänken.

2018-04-17T12:51:04+00:00 2018-04-17|Nyheter, Ostlänken, Trafikverket|0 Kommentarer

Studiebesök i Inre hamnen

I samband med att Renare mark höll sitt årsmöte i Norrköping arrangerades ett studiebesök i Inre hamnen. Ca 90 personer deltog och fick ta del av planerna för Inre hamnen. Under deras rundtur fick de träffa entreprenören som genomför reningsarbetet och arkeologerna som visade sina fynd från de pågående utgrävningarna.

2018-03-27T16:38:18+00:00 2018-03-27|Nyheter|0 Kommentarer

Samråd om Ostlänkens dragning genom Norrköping

Höghastighetsjärnvägen Ostlänken kommer att löpa genom hela Norrköpings kommun. Trafikverket, som ansvarar för planeringen, har tidigare presenterat förslag för hur järnvägen ska dras i kommunens norra och södra del.  Nu finns även ett förslag till hur spåren ska dras i centrala Norrköping från Loddby i norr till Klinga i söder.

På Trafikverkets webbplats kan du ta del av kartor som beskriver var spåren ska ligga. Det finns också kartor som visar hur järnvägen påverkar till exempel natur och friluftsliv. Fram till den 19 mars har du möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Samrådet är en del av arbetet med att planera för den nya järnvägen. Det pågår hela tiden olika undersökningar kring till exempel arkeologi och markförhållanden som påverkar hur järnvägen dras. Det slutgiltiga förslaget kommer presenteras i en så kallad järnvägsplan som allmänheten kommer att kunna tycka till om innan planen fastställs.

Samråd om Ostlänken delsträcka Loddby-Klinga

Samråd om ny godsbangård

När Ostlänken byggs genom Norrköping, kan den befintliga godsbangården inte vara kvar på sin nuvarande plats. Därför planerar Trafikverket att flytta bangården från centrala Norrköping till en ny plats på Malmölandet norr om Händelö. Där kommer den nya godsbangården att ansluta den nya godsjärnvägen Kardonbanan och tillsammans underlätta och förbättra godstransporterna till och från Norrköpings hamn.

Läs mer om samrådet på trafikverkets webbplats.

2018-02-02T11:51:57+00:00 2018-02-02|Kardonbanan, Trafikverket|2 Kommentarer

Svar på de vanligaste frågorna om Ostlänken, nytt resecentrum och utvecklingen av Butängen

Ostlänken är ett ständigt inslag i medierna. Det debatteras kring hastigheter och finansiering. Nyligen startade bygget av Kardonbanan som kan ses som en start för hela Ostlänkenprojektet samtidigt har Trafikverket justerat sin tidplan för Ostlänken och säger nu att tågen på den nya järnvägen kan börja rulla först år 2033-2035.  Men vad gäller kring Ostlänken och hur påverkar järnvägen Norrköping? Här har vi samlat svaren på några av de vanligaste frågorna.

Är det klart att Ostlänken kommer att byggas?
Ostlänken finns med som ett utpekat objekt i den beslutade nationella infrastrukturplanen för 2014-2025 och även i förslaget för ny nationell plan för 2018-2029. Det innebär Trafikverket arbetar utifrån ett tydligt uppdrag att förverkliga Ostlänken enligt de planerna.

Vilken hastighet kommer Ostlänken att byggas för?
Det vet vi inte än. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att planera för en etappvis utbyggnad inom ramen för infrastrukturbudgeten. Utifrån det uppdraget har Trafikverket föreslagit att Ostlänken ska byggas för 250 km/timmen istället för 320 km/timmen som tidigare planerades. Trafikverkets planering utgår fortfarande från att anläggningen ska byggas för 320 km/timmen. Men det sista ordet i frågan är ännu inte sagt. Sverigeförhandlingen, som är en statlig utredning, har föreslagit för regeringen att bygga hela höghastighetsjärnvägen i Sverige för 320 km/timmen och att finansiera delar av utbyggnaden med lån. Under våren 2018 väntas regeringen fatta beslut om en ny nationell plan för infrastruktursatsningar i och med det beslutet borde vi få klarhet i hur snabbt tågen kommer att åka och hur bygget ska finansieras.

När kommer Ostlänken att börja byggas?
Trafikverkets senaste tidplan säger att byggstart för Ostlänken sker tidigast 2022. Under perioden 2017-2021 pågår förberedande arbeten där Kardonbanan är ett exempel på åtgärder som görs för att bygget av Ostlänken ska kunna komma igång. Det är än så länge inte klart vilken del av sträckan som man kommer börja bygga på än. Så vi vet inte när byggnationen i Norrköping kommer igång, med det mest sannolika just nu är omkring 2023-2024.

När kommer Ostlänken att vara klar?
Trafikverkets senaste tidplan säger att byggnationen ska var klar 2032. År 2033-2035 planeras de första tågen börja trafikera sträckan. I den tidigare tidplanen var trafikstart planerad till 2028.

Vad är det som gjort att planerna försenats?
Under arbetets gång har Trafikverket fått mer kunskap om markförhållanden och annat som påverkar byggnationen. Utifrån den nya kunskapen har man nu kunnat göra en tidplan som är mer realistisk. Den nya tidplanen tar också mer hänsyn till osäkerheter i form av överklaganden, beslutsprocesser mm.

Det är ju jättelång tid kvar till järnvägen är klar, varför kan man inte börja bygga tidigare och bygga snabbare?
Att planera och bygga järnväg, och dessutom med för Sverige ny teknik är komplext. Det innebär att man måste ta fram ny krav och tekniska lösningar. Ostlänken är dessutom det största järnvägsbygget i modern tid i Sverige och tillsammans med många andra satsningar på infrastruktur skulle en snabbare utbyggnad troligen ta resurser från andra projekt och öka kostnaderna.

Hur ska Ostlänken dras genom Norrköping?
Det är Trafikverket som planerar för hur Ostlänken ska dras. På trafikverkets webbplats finns kartor där man kan se föreslagen spårdragning för sträckan norr och söder om stadskärnan. För sträckan genom centrala Norrköping finns ett förslag som Trafikverket just nu diskuterar med de fastighetsägare som berörs av sträckningen. Det pågår hela tiden olika undersökningar kring till exempel arkeologi och markförhållanden som påverkar hur järnvägen dras. Det slutgiltiga förslaget kommer presenteras i en så kallad järnvägsplan som allmänheten kommer att kunna tycka till om innan planen fastställs.

Det har pratats om att bygga spåren vid Norrköpings nya resecentrum i upphöjt läge. Är det bestämt att det blir så?
Nej. Kommunen beslutade 2010 att vi ska arbeta för att spåren ska byggas i upphöjt läge vid Norrköpings nya resecentrum. Kommunen och Trafikverket har under hösten 2017 kommit överens om att tillsammans göra en djupare utredning kring hur en upphöjd anläggning kan byggas och vad den kan komma att kosta. Till våren ska utredningen vara klar och först då fattas beslut om vilket alternativ man går vidare med.

Kommunen har nyligen tecknat avtal med Sverigeförhandlingen. Vad är egentligen Sverigeförhandlingen och vad innebär avtalet?
Sverigeförhandlingen är en statlig utredning som strax innan jul lämnade sin slutrapport till regeringen. Sverigeförhandlingen föreslår i sin rapport att det byggs höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö för en hastighet av 320 km/timmen. Utbyggnaden ska, enligt rapporten, ske snabbt och båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035. Byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finansieras via ett eget anslag genom lån i Riksgälden.

Som en del av Sverigeförhandlingens uppdrag ingick att förhandla med kommunerna som berörs av den nya höghastighetsjärnvägen. I november 2017 tecknade Norrköpings kommun tillsammans med de andra kommunerna längs Ostlänkens sträckning avtal med Sverigeförhandlingen. Norrköping har i avtalet lovat att bygga 15 300 bostäder mellan 2016–2035 och att vara med och betala 173 miljoner kronor för järnvägsbygget, i gengäld lovar då staten att bygga Ostlänken.

Hur går det med planeringen av ny innerstadsbebyggelse i Butängen?
Kommunen arbetar med ett planprogram för Butängen där vi tar fram förslag på hur den nya stadsdelen kan se ut. Arbetet är beroende av Trafikverkets planering av själva järnvägen och hur resecentrum ska byggas. Med utgångspunkt i att det blir en upphöjd järnvägsanläggning tas nu fram ett förslag som kommer att komma ut på samråd i slutet av 2018.

När kommer bygget i Butängen igång?
Det vet vi inte än. Bygget av den nya stadsdelen hänger ihop med när och hur Ostlänken kommer att byggas. Vi jobbar tillsammans med Trafikverket för att kunna göra en realistisk tidplan.

Det har snackats om en arkitekttävling för Norrköpings nya resecentrum, hur blir det med den?
Vi planerar för att kunna genomföra en tävling under nästa år. Tävlingens syfte är att utforma centralstationen och den bytespunkt mellan olika trafikslag som den innebär. Även omkringliggande kvarter kommer att tas med i tävlingen.

Saknar du svar på någon fråga? Ställ den gärna här i kommentarsfältet så ska vi försöka besvara den så snart vi kan.

Nya visualiseringar av Inre hamnen

Genom ett helt nytt verktyg som utvecklats i Norrköping kommer det att bli möjligt att se föroreningar som finns i marken. Huvudsyftet med verktyget är att förenkla markreningsarbetet vid till exempel ny bebyggelse på gamla industritomter.

Norrköping står inför en rad omfattande byggprojekt. Nya stadsdelar kommer att ta vid på platser där gamla industrier legat. Där kan föroreningar från förr finnas kvar i marken, som i så fall behöver renas innan den bebyggs. Men det har visat sig vara svårt att förhålla sig till sådant som inte syns. Därför har Norrköpings kommun och företaget Interspectral utvecklat visualiseringsverktyget Earth Autopsy, en helt ny teknik, som visar hur föroreningarna ligger i marken.

 

– Genom verktyget kan vi undersöka marken på ett helt nytt sätt, säger Erik Telldén, kommunens 3D-samordnare samt initiativtagare och projektledare i arbetet med att Earth Autopsy. Vi kommer att på ett nytt sätt kunna se hela kedjan: om det finns några föroreningar, vad som i så fall orsakat dem, hur omfattande de är och hur vi kan åtgärda dem. Genom att skapa full insyn blir det mycket enklare att överblicka de här frågorna.

Tekniken bakom verktyget har tidigare använts för att bland annat kunna studera insidan av djur och människor bättre. Nu har den vidareutvecklats för att användas inom ett helt nytt område – markreningsvisualisering – där den väntas kunna bidra positivt på flera olika sätt inom miljöarbetet. För branschen sätter verktyget orsak och verkan kring föroreningar i ett tydligare sammanhang och gör det lättare att komma med förslag på åtgärder. Och invånare som är intresserade eller berörs på plats av frågorna kan via verktyget få ökad insyn och förståelse för vad som finns i marken och vad man kan göra åt det.

– Det är ingen annan kommun i landet som arbetar så här med kommunikation kring miljöfrågor, så vi hoppas såklart att många kommuner kommer att inspireras av verktyget, säger Elke Myrhede, specialist på markmiljö. Vi ser redan att vi kommer att ha väldigt stor nytta av det i exempelvis utvecklingen av Inre hamnen och på Butängen.

Utvecklingen av verktyget har skett som ett del av EU-samarbetsprojektet Baltic Urban Lab:
Baltic Urban Lab

 

Kontakt:
Erik Tellden:
3D-samordnare, stadsbyggnadskontoret
Telefon: 011-15 19 87
erik.tellden@norrkoping.se

Elke Myrhede
Specialist markmiljö, stadsbyggnadskontoret
Telefon: 011-15 30 88
elke.myrhede@norrkoping.se

2018-01-16T14:38:01+00:00 2017-12-08|Inre hamnen|2 Kommentarer

Nu är bygget av Kardonbanan igång!

Nu är den första symboliska rälsbiten på plats för Kardonbanan, den nya godsjärnvägen till hamnen som skapar möjligheter för att bygga Ostlänken. Infrastrukturminister Tomas Eneroth besökte idag Norrköping för att tillsammans med Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och kommunstyrelsen ordförande Lars Stjernkvist formellt börja bygget.

Se ett kort filmklipp från byggstartevent med en intervju med Tomas Eneroth här.

2017-11-14T16:22:23+00:00 2017-11-13|Kardonbanan, Ostlänken, Trafikverket|0 Kommentarer

Avtal mellan Trafikverket och Norrköpings kommun om gemensam planering av Ostlänken

Norrköpings kommun och Trafikverket har slutit avtal om att gemensamt förprojektera en upphöjd järnvägsanläggning för Norrköpings nya resecentrum. 

Norrköpings kommun och Trafikverket har under lång tid resonerat om hur den nya järnvägen ska anläggas genom centrala Norrköping i samband med byggandet av Ostlänken. Målet är att hitta en så kostnadseffektiv lösning som möjligt, som samtidigt uppfyller båda parters behov.

– För Norrköpings kommun är det bland annat viktigt med kopplingen mellan det nya resecentrumet och övrig stadsutveckling, så att järnvägen inte blir som en barriär genom staden. Därför vill kommunen att spåren ska läggas i ett så kallat upphöjt läge – över gatuplanet, säger Ulf Arumskog, utvecklingschef och samordnare för kommunens arbete med Ostlänken.

För att få fram ett tillräckligt bra underlag för att kunna fatta ett beslut om hur man ska gå vidare, har nu Trafikverket och kommunen kommit överens om en gemensam förprojektering av en upphöjd järnvägsanläggning. Det innebär en fördjupad undersökning som testar förutsättningarna för att bygga i upphöjt läge, och hur mycket det skulle kosta. Samtidigt undersöks hur en markförlagd anläggning skulle kunna se ut.

– När vi beslutar om vilket alternativ som ska väljas behöver vi både se att det går att bygga och att vi kan lösa finansieringen av en station i upphöjt läge. Det är viktigt att vi får bättre faktaunderlag för att jämföra nyttor, kostnader och tekniska förutsättningar mellan alternativen för resecentrum i Norrköping, säger Einar Schuch, regiondirektör för Trafikverkets region Öst.

Kommunstyrelsen har gett kommunens utskott för infrastruktur och stadsplanering mandat att besluta om de särskilda medel som kommunfullmäktige har beviljat för Ostlänkenrelaterat arbete. Utskottet har nu godkänt ovanstående avtal med Trafikverket.

Kommunens del av den bedömda kostnaden för förprojekteringen är 4-6 miljoner kronor.

2017-11-08T12:01:41+00:00 2017-11-08|Ostlänken, Resecentrum, Trafikverket|0 Kommentarer
Visa fler